Från Liseberg till London :)

Jag älskar pappa! Han räddade mig, hade ställt klockan på halv sju för att vara ute i god tid och kunna ta det lugnt på morgonen. Halv åtta kommer han in i mitt rum och frågar när var det du skulle åka egentligen? Tittar på klockan
"Om en kvart, HELVETE!"

Men vet ni, jag hann med bussen! Peppade med Det löser sig av Timbuktu. Visserligen handlade det inte om en graviditet men budskapet kändes lugnande. Jag kom i tid till min intervju och jag tror det gick bra. Vi var tio personer och vi pratade i ungefär två timmar. Kändes väldigt bra men samtidigt var alla andra väldigt duktiga. Men i slutet hade man ett väldigt kort inviduellt samtal som mest handlade om att bekräfta det man skrivit i sin ansökan och han jag pratade med verkade väldigt nöjd och vi pratade lite om att jag var simtränare. Hoppas verkligen jag går vidare till nästa intervju, känns som man kommer få grymma kollegor om man får jobbet!

Senare träffade jag Felicia, VI SKA TILL LONDON! Det är bestämt jag peppar järnet, vi är 18 vi är awesome och vi firar vår frihet i London mellan 12-14 mars. Ska spela London calling på repeat och bara vara lycklig! :D